Bella

Nu har vi hämtat vår lilla valp, åtminstone känns det så när de tre syskonen har flyttat hem till sina familjer. Vi var så i gasen över att sköta valpkullen att det kom som en överraskning att vi själva skulle ha en valp. Hips vips var hon bara kvar och det är underbart. Det var först då vi riktigt kunde upptäcka hennes egen personlighet och vi är upp över öronen förälskade.

När vi fick Pingis var det januari och svinkallt, inte så lätt med miljöträningen av en släthårig liten frusen valp. Bella har en ocean av sommarvärme omkring sig och benen pinnar iväg i hundra knutar på upptäcktsfärd med den övriga kroppen. Vi har en fallfärdig lagård där det är håligheter överallt för att ta sig in under golvet och gissa om hon gillar det. Gårdsbrukshunden i henne jobbar redan. Hon scannar av gårdsplan och uthus på samma sätt som mamma Pingis, ibland i hennes sällskap ibland på egen hand...och hon är 8,5 vecka. Här gäller det att göra sig intressant ifall hon överhuvudtaget ska bry sig om vart jag tar vägen.

Min hemliga plan är att Bella ska vara med mig på jobbet. Hemlig såtillvida att jag inte ber om lov, utan bara gör det. Sitter ju ensam mest hela dagarna. Ska för säkerhets skull sy henne en klubboverall, så att alla fattar att hon är Umeå Södras nya maskot och viktig för poängplockningen.

Nä nu ska jag gå ut och mata kaniner, mygg och broms. Ha det gott!